Genom undervisningen i ämnet svenska och svenska som andraspråk ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
formulera sig och kommunicera i tal och skrift
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
söka information från olika källor och värdera dessa
Undervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 ska bland annat behandla:
lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll
strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag, skapande av texter där ord och bild samspelar.
att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer
berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll, hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar
beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn
Vecka 35
Vi började läsa i boken Konstiga djur av Lotta Olsson.
Vi samtalade först kring vad vi trodde att boken kommer att handla om.
Vad är egentligen ett konstigt djur? Hur ser en jättemyrslok ut?
Vecka 36
Jättemyrsloken har bestämt sig för att ordna en tävling - en konstiga-djur-tävling. Konstigast vinner.
I biblioteket pratar vi en stund om vilka djur som egentligen är konstigast. De här djuren tycker vi är konstiga:
I klassrummet skriver eleverna en beskrivning av ett konstigt djur.
Vecka 37
Jättemyrsloken har satt upp ett plakat där det stod att det ska bli en tävling. Men någon har rivit ner plakatet... och jättemyrslokens bästa vän, hasselmusen, är ganska otrevlig. Jättemyrsloken har fått ett problem.
Hur rolig, spännande, intressant är egentligen en berättelse som inte har ett eller några problem?
Vi pratar om vilka problem de konstiga djuren eleverna skrev om förra veckan kan råka ut för.
De diskuterar och hjälper varandra.
I klassrummet skriver eleverna om ett problem deras konstiga djur har råkat ut för..
Vecka 38
Jättemyrsloken står utanför hasselmusens dörr tidigt, tidigt på morgonen... om det nu ens kan kallas morgon. Hasselmusen är tveksam, Men Jättemyrsloken får i alla fall komma in och han får se NÄTET.
Vad gör du på nätet?
Vad gör mamma och pappa på nätet?
Det var frågor som vi svarade på idag - och vi kom fram till att man kan göra jättemycket på nätet. (men inte ett sånt nät som Hasselmusen hade på sin bakgård)
Vecka 39
Hasselmusen har SORTERAT alla bidragen till tävlingen. Det hade varit bra om Hasselmusen kunde komma hit och sortera böcker åt oss, för hon verkar vara ganska bra på det där med sortering.
Vi gav oss på att sortera lite själva.
Det finns så många olika sätt att sortera böcker:
stora böcker - små böcker
svåra böcker- lätta böcker
faktaböcker - berättelseböcker
böcker med mysterier i - alla andra böcker
böcker om djur - alla andra böcker
Vi bestämde oss att sortera böckerna i faktaböcker (böcker som man kan lära sig nya saker om till exempel djur eller vulkaner när man läser) och berättelseböcker (böcker som är påhittade).
Vecka 41
Nu börjar vi skriva faktatexter snart.
Några av djuren som är med i Jättemyrslokens tävling är myrkott, näsapa och näbbdjur. De är väldigt konstiga allihop.
Vi tog reda på mer om de här djuren genom att läsa i boken Knasiga djur av Nicolas Jaqcuemont.
Intressant kuriosa: Jättemyrsloken har kanske blivit utkonkurrerad av Näbbdjuret. Många av oss tror att Näbbdjuret kommer vinna tävlingen.
Vecka 42
Ett av djuren som har skickat in ett bidrag till tävlingen är dagsländan. Den är det synd om för den lever enligt brevet bara en enda dag. STACKARE. Vi tog reda på lite mer om dagsländan. Sedan gjorde vi en tankekarta. Tankekartan blev så här:
I klassrummet skriver eleverna en text om Dagslända med tankekartan som stöd.
Vecka 43
Den här veckan läste vi om tordyveln.
Så här står det om tordyveln i Konstiga djur:
"Mitt liv är skit, förstår ni.
Men det är inget skitliv för det!
Jag föds i bajs.
jag bor i bajs.
Jag äter bajs.
Jag älskar bajs."
Vi var tvungna att ta reda på om det är sant att tordyveln äter bajs. Det här fick vi reda på:
I klassrummet skriver eleverna en text om tordyveln med tankekartan som stöd.
Vecka 45
Vi läste nästan slut Konstiga djur.
Nu har Jättemyrsloken och Hasselmusen kommit fram till att det finns inga konstiga djur - eller alla djur är lika konstiga.
Till och med djur som man inte tror är konstiga är egentligen konstiga.
Ko till exempel. Det är väl inget konstigt djur? Men det är det. Kon har FYRA magar!
Nästa vecka ska vi ta reda på mer om ko.
Vecka 46
Nu är Konstiga djur slut.
Vi funderade på hur konstig en ko egentligen är.
Vi tittade på Arla Miniors sida om kor och funderade på vad vi få lära oss om kor där.
| Vecka 35 | Vecka 36 | Vecka 37 | Vecka 38 | Vecka 39 | Vecka 41 | Vecka 42 | Vecka 43 | Vecka 45 | Vecka 46
I tvåan tränar vi på att skriva olika sorters texter. På biblioteket läser vi boken Konstiga djur av Lotta Olsson. Den använder vi som inspiration till vårt skrivande och samtidigt arbetar vi med informationssökning i biblioteket.
Ur kursplanen för svenska:
Genom undervisningen i ämnet svenska och svenska som andraspråk ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:Undervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 ska bland annat behandla:
Vecka 35
Vi började läsa i boken Konstiga djur av Lotta Olsson.
Vi samtalade först kring vad vi trodde att boken kommer att handla om.
Vad är egentligen ett konstigt djur? Hur ser en jättemyrslok ut?
Vecka 36
Jättemyrsloken har bestämt sig för att ordna en tävling - en konstiga-djur-tävling. Konstigast vinner.I biblioteket pratar vi en stund om vilka djur som egentligen är konstigast. De här djuren tycker vi är konstiga:
I klassrummet skriver eleverna en beskrivning av ett konstigt djur.
Vecka 37
Jättemyrsloken har satt upp ett plakat där det stod att det ska bli en tävling. Men någon har rivit ner plakatet... och jättemyrslokens bästa vän, hasselmusen, är ganska otrevlig. Jättemyrsloken har fått ett problem.Hur rolig, spännande, intressant är egentligen en berättelse som inte har ett eller några problem?
Vi pratar om vilka problem de konstiga djuren eleverna skrev om förra veckan kan råka ut för.
De diskuterar och hjälper varandra.
I klassrummet skriver eleverna om ett problem deras konstiga djur har råkat ut för..
Vecka 38
Jättemyrsloken står utanför hasselmusens dörr tidigt, tidigt på morgonen... om det nu ens kan kallas morgon. Hasselmusen är tveksam, Men Jättemyrsloken får i alla fall komma in och han får se NÄTET.Vad gör du på nätet?
Vad gör mamma och pappa på nätet?
Det var frågor som vi svarade på idag - och vi kom fram till att man kan göra jättemycket på nätet. (men inte ett sånt nät som Hasselmusen hade på sin bakgård)
Vecka 39
Hasselmusen har SORTERAT alla bidragen till tävlingen. Det hade varit bra om Hasselmusen kunde komma hit och sortera böcker åt oss, för hon verkar vara ganska bra på det där med sortering.Vi gav oss på att sortera lite själva.
Det finns så många olika sätt att sortera böcker:
stora böcker - små böcker
svåra böcker- lätta böcker
faktaböcker - berättelseböcker
böcker med mysterier i - alla andra böcker
böcker om djur - alla andra böcker
Vi bestämde oss att sortera böckerna i faktaböcker (böcker som man kan lära sig nya saker om till exempel djur eller vulkaner när man läser) och berättelseböcker (böcker som är påhittade).
Vecka 41
Nu börjar vi skriva faktatexter snart.
Några av djuren som är med i Jättemyrslokens tävling är myrkott, näsapa och näbbdjur. De är väldigt konstiga allihop.
Vi tog reda på mer om de här djuren genom att läsa i boken Knasiga djur av Nicolas Jaqcuemont.
Intressant kuriosa:
Jättemyrsloken har kanske blivit utkonkurrerad av Näbbdjuret. Många av oss tror att Näbbdjuret kommer vinna tävlingen.
Vecka 42
Ett av djuren som har skickat in ett bidrag till tävlingen är dagsländan. Den är det synd om för den lever enligt brevet bara en enda dag. STACKARE.Vi tog reda på lite mer om dagsländan. Sedan gjorde vi en tankekarta. Tankekartan blev så här:
I klassrummet skriver eleverna en text om Dagslända med tankekartan som stöd.
Vecka 43
Den här veckan läste vi om tordyveln.Så här står det om tordyveln i Konstiga djur:
"Mitt liv är skit, förstår ni.
Men det är inget skitliv för det!
Jag föds i bajs.
jag bor i bajs.
Jag äter bajs.
Jag älskar bajs."
Vi var tvungna att ta reda på om det är sant att tordyveln äter bajs. Det här fick vi reda på:
I klassrummet skriver eleverna en text om tordyveln med tankekartan som stöd.
Vecka 45
Vi läste nästan slut Konstiga djur.Nu har Jättemyrsloken och Hasselmusen kommit fram till att det finns inga konstiga djur - eller alla djur är lika konstiga.
Till och med djur som man inte tror är konstiga är egentligen konstiga.
Ko till exempel. Det är väl inget konstigt djur? Men det är det. Kon har FYRA magar!
Nästa vecka ska vi ta reda på mer om ko.
Vecka 46
Nu är Konstiga djur slut.Vi funderade på hur konstig en ko egentligen är.
Vi tittade på Arla Miniors sida om kor och funderade på vad vi få lära oss om kor där.